Konsumerar mestadels reklam på Instagram Stories
Det vi använder mest under dagen är Instagram, därför blir det där vi ser den mesta reklamen. Där klickar man på reklamannonser aktivt för att man fastnar för den av olika anledningar. På Instagram Story klickar man på de annonser som väcker intresse. Den reklam vi fastnar för är ofta välgjorda reklamer med färg och videoformat. Den sämsta typen av annonsering tycker vi är när det endast är en bild i tidslinjen, där det står ”sponsrat”, den blir lätt platt och tråkigt. Reklam i storys klickar man lättare på än reklam i tidslinjen, då den smälter in mer naturligt.
Den mesta reklamen är riktad, det händer ibland att man får upp mer udda reklam som man inte kan identifiera sig med, men det är nästan bara om man har gjort ett udda sök. Det är sällan jag anmäler reklam, det händer bara om reklamen känns helt off och opassande.
Viktigt är att det finns undertexter på de annonsfilmer man ser, annars tappar de oss direkt, då scrollar vi vidare.
TV är det få som kollar på, numera tittar man mer på Netflix och andra playkanaler. Ibland händer det att en reklam som setts på TV blir en snackis under lunchen. Då är det ofta en catchy jingel som har fastnat. Ett exempel är Lendos reklamjingel som satte sig i allas huvud, även Flygresor gjorde en reklam som fastnade. På TV får det gärna vara roliga jinglar, men på Instagram ser vi hellre någon person som pratar.
Humor och självironi på Twitter är en vinnande likeraket
Vi pratar mycket om varumärken som är orädda för att skoja med sig själva och som levererar roliga inlägg på Twitter. Några exempel är Wendys, Netflix USA, Netflix UK och McDonalds. De skriver mycket roligt, framförallt på Twitter, som delas av väldigt många och snabbt. När de vågar driva med sig själva och gör det bra tar vi ofta en screenshot på de roliga skämten och delar på våra egna kanaler. På Instagram uppfattar jag inte att humor används lika mycket av företag, så det hade varit roligt att se mer även. Det kan dock vara svårt för vissa företag med självironi på sociala medier, eftersom det kräver att många redan har en stark koppling om kunskap om dem.
Det är väldigt omtyckt när företagen själva går in och svarar på olika kommentarer eller inlägg. Ibland driver företagen med följare och svarar på negativa kommentarer på ett roligt sätt. Det är även underhållande att läsa om när företagen driver med varandra och använder ungdomsspråk. Då känner vi igen oss och kan fastna hur länge som helst och läsa.
Varumärken vi gillar
Andra varumärken vi gillar är Apple, Spotify och Nintendo. De är alla företag som förmedlar en bra känsla. Apple förmedlar till exempel en väldigt stilren känsla, men det finns även en lekfullhet med färgerna som de använder.
Spotify gillas av många, kanske för att det var den första musikstreamingtjänsten som nådde oss eller för att det är svenskt, men alla har ett konto där. Det finns ingen bland oss som skulle köpa enstaka låtar som man gjorde förr, och väldigt få skulle använda en annan tjänst än Spotify för att lyssna på musik.
Nintendo har vi växt upp med och det känns därför väldigt familjärt. Det är relativt billigt och väldigt roligt. Det finns mycket tävlingsspel som går ut på att man ska spela tillsammans med någon, vilket gör att det är ett roligt sätt att umgås.
Varumärken ska sticka ut och förmedla en bra känsla
För oss är det viktigt att känslan är rätt i hur olika företag kommunicerar. Även kontinuitet är viktigt. Har man valt humorspåret är det viktigt att fortsätta med det. Allt Billie Eilish gör exempelvis genomsyras av en mörk känsla och gör att hon känns rebelliskt. Det sticker ut och hon lyckas upprätthålla den känslan i allt hon gör. Bland mina vänner är vi väldigt öppna för det som känns annorlunda och det är det som fastnar hos oss. Vi ser gärna att företag vågar visa den sidan som inte är så perfekt hela tiden.
Vid nyköp är det extra viktigt att känslan som varumärket förmedlar är rätt, även när det är dyrare köp som ska hålla en längre tid, exempelvis vid köp av ny mobiltelefon. Då köper man varumärket och dess värden och budskap som är kopplat till det, snarare än produkten. Ofta reflekterar man om man känner igen sig som användare av produkten, om man kan se varumärket som en del av sig själv. Om man däremot ska köpa second hand så spelar varumärket ingen större roll. Butikerna kan kommunicera vad som helst, det är kläderna i sig som talar. Det är mer ekonomiskt hållbart med second hand och det går bra hem hos kompisarna, eftersom det är viktigt att vara hållbar. Man taggar ofta second hand-butikerna som man har köpt kläderna från, som Stadsmissionen eller Myrorna och inte själva märket som plagget kommer ifrån, då det anses finare än själva grundvarumärket.
Använd rätt influencers i deras egna kanaler
Produktplaceringar är inget vi tänker på eller pratar om, däremot när kändisar gör reklam för olika produkter på Instagram så kan det bli en snackis. Billie Eilish gjorde en reklam tillsammans med Gucci som kändes helt rätt. Hon är inte bara känd för sin mörka musikstil utan även för sin speciella klädstil, därför kändes det roligt och äkta att hon gjorde reklam för Gucci. Ett exempel som inte kändes så bra var när Clara Henry gjorde reklam för Samsung, det kändes helt off. Man förknippar inte Clara med teknik och det kändes därför inte rätt, samma sak gällde när Zara Larsson gjorde reklam för Huawei, det kändes inte heller äkta.
Det känns okej att kändisar gör reklam för produkter på sina egna konton, det blir naturligt och mer som en del av deras flöde. Däremot känns det konstigt när man ser dem i en reklam på andra kanaler, som i företagens egna kanaler, TV-reklam eller på stora affischer. Vi vill helst se reklamen på deras egna plattformar.
Det är viktigt att influencers gör reklam som känns rätt för just honom/henne, annars blir det inte trovärdigt. Blir det en för uppenbar produktplacering som influencern gör, så tappar man snabbt intresset, men är det snyggt gjort så fångas man lätt upp och klickar vidare.
Ett exempel på en mycket lyckad Youtubeserie som kändes helt rätt är en serie som gjordes av make-up artisten och Youtubern Jeffree Star, tillsammans med Youtubestjärnan Shane Dawson. Jeffery är en mycket färgstark person som har startat ett eget sminkmärke och gjorde en kollektion tillsammans med Shane. För att göra reklam för sin gemensamma kollektion för Stars sminkmärke, gjorde de en Youtubeserie tillsammans, där några av klippen har uppemot 25 miljoner visningar.
Man tittade på serien antingen för att man är intresserad av någon av dem som influencers eller för att man är sminkintresserad. Det hela kändes väldigt nytt och spännande. Sminket såldes slut direkt. Så att använda sig av inluencers i marknadsföringssyfte är ingen dum idé för att locka en yngre publik. Vi ägnar flera timmar åt att kolla på Youtube, det finns allt möjligt att se och reklamen som görs ihop med influencers är ofta både rolig och kreativ.
Cancel-culture och stan-culture
Dock är det viktigt att influencers kan stå för de samarbeten de gör, annars blir det lätt att bojkotta dem och/eller företaget. Det är en så kallad cancel-culture som har växt fram. Det innebär att man slutar följa de som man anser har gjort fel. Det kan gå väldigt fort. Ofta resulterar det i att influencers måste göra en förlåtvideo där de ber om ursäkt. Det blir ett grupptryck när alla ens kompisar slutar följa en person, då gör man gärna det själv också.
Jag föredrar amerikanska influencers, framförallt inom musik och på Youtube, men några svenska influencerkonton som vi gillar är Uppdrag mat, Therese Lindgren, JLC och I just want to be cool. Det märks att de som jobbar med humor når en bredare publik, medan de influencers som är mer nischade slår större bland fansen/följarna. Några av det absolut största amerikanska influencerna har skapat en så kallad stan-culture omkring sig, med ”stans” istället för fans. Stan är en mix av ordet stalker och fan.
