Vi hörde av oss till politikern Helene Hellmark Knutsson (S) som är vice ordförande i Näringsutskottet i riksdagen och satt förra mandatperioden i regeringen som minister för högre utbildning och forskning. Vi frågade hur lobbyister och företag ska agera gentemot politiker för att driva sin samhällsfråga nu i kristider när många har sina tankar på annat håll. Hur fungerar lobbying i kristider?
55 politiker fattar beslut i riksdagen just nu
Riksdagen bemannas just nu av de som bor i Stockholmsregionen eller i närheten. Utifrån ett kvittningssystem fattas beslut av 55 riksdagsledamöter som fördelats proportionellt utifrån de partimandat de 349 ordinarie ledamöterna har. Den som leder ett möte i ett utskott måste alltid vara fysisk på plats, medan de andra kan vara med digitalt. Väldigt få är numer på plats i riksdagen och inga externa besök tillåts.
Det låga antalet ledamöter har gjort att besluten tas väldigt effektivt. De frågor som fått vänta på grund av krisen är de som får väntar i hela samhället. Det har varit ett jättestort tryck på finansutskottet, men däremot har allt annat såsom motionshantering rullat på som vanligt. Däremot har riksdagsdebatterna blivit lidande av det låga antalet ledamöter. Just nu är det samma människor som står och läser debattinlägg innantill eftersom de inte alltid är de själva som har jobbat med den frågan.
Det finns alltså en poäng med 349 ledamöter. Varje ledamot kan specialisera sig och bli väldigt kunnig. På totalen blir det en mer kompetent riksdag. Just nu är riksdagen grundare och okunnigare, även om alla gör ett jättearbete för att försöka sätta sig in i alla frågor.
Ställer om till digitala möten
Största skillnaden i kommunikationen mellan politiker och lobbyister är just nu att alla möten sker digitalt. I början ställdes mötena in eller sköts fram istället för att ställa om. Då var det även mycket fokus på olika inspel till krispaketen. Men de senaste tre veckorna har det återgått till det normala, frånsett att mötena och webbinarierna nu istället är digitala. Det märks att företagen och människor har vant sig med de tekniska verktygen för att hålla digitala möten och att de har utvecklats på kort tid.
Arbetsdagarna ser i stort sett lika långa och innehåller lika många möten, men politikerna lägger mindre tid på resor och transport. Helene hoppas kunna ha kvar både och då hon anser att många politiker tillbringar alldeles för mycket tid på att resa. Mycket kan göras digitalt och det öppnar även upp till att fler har möjlighet att delta. Fysiska seminarium i riksdagens lokaler kan inte heller ta emot ett väldigt stort antal deltagare, men genom att anordna webbinarium kan över 150 deltagare vara med.
Guldläge att boka möten med riksdagspolitiker nu
Eftersom de övriga riksdagsledamöterna, som inte tillhör de 55 på plats i riksdagen, sitter hemma och jobbar nu, finns det ännu större möjlighet att få till möten med dem än annars. De flesta blir även mer grundade lokalt och regionalt eftersom de är i sina hemmavalkretsar. De flesta blir antagligen till och med glada för att de får känna att de gör saker och jobbar. Samt att de är intresserade av branschorganisationers och företags perspektiv på krisen.
Däremot gäller det som vanligt att vara relevant. Under kristider är det svårt att föra in en fråga som inte relaterar till ekonomiska läget eller hälsoläget i landet. Och självklart gäller det att mötet är digitalt.
Gör en grundlig research inför mötet
Det vanligaste misstaget företag gör är att de bara fokuserar på att få fram sin ståndpunkt i ett möte. Det viktigaste är snarare att lyssna in var politikern befinner sig. Det gäller att göra en grundlig research inför mötet och även inför vilken politiker som är bäst att kontakta i din fråga. Vem är politikern, vad vill den, vad har den gjort förut, hur passar det in på det jag vill göra, och så vidare.
Riksdagspolitiker är väldigt måna om att bygga sitt eget varumärke. Att vara riksdagspolitiker är som att ha ett eget företag, de ska konkurrera med 348 andra ledamöter och bli specialiserade på något område. Det är jätteviktigt att tänka in när du väljer politiker att höra av dig till. Det behöver bli en matchning och att politikern får ut något av den frågan som du vill driva. Det är A och O i lobbying att bygga denna ömsesidiga relation. Att tillsammans skapa något som är bra för Sverige och världen.
Många företag är ofta dåliga på att hitta rätt politiker som driver den frågan de är ute efter. Ofta vill de prata med någon som är ordförande eller vice ordförande i ett relevant utskott. Men det är inte alltid den politikern som är ansvarig för vissa frågor, utan andra personer i samma parti. I de stora partierna, Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och delvis Centerpartiet delas frågorna indirekt upp mellan ledamöterna. Resterande partiledamöter har ofta fler frågor.
För att ta reda på vilken politiker som är insatt och ansvarig för en specifik fråga går det alltid att ringa partikansliet för det parti du vill nå, eller prata med en politisk sekreterare. Då blir det lättare att diskutera din fråga om du gör det med rätt politiker och de som är insatta.
Se till att ha fakta på fötterna
Ett bra tips för att påverka politikern i en viss fråga är att använda sig av information som är kunskapsgrundande. Eftersom Regeringen sitter med faktablad och utredningar från olika myndigheter som fungerar som kunskapsbärare, gäller det att du kan visa på ett gediget faktaunderlag för din fråga om de ska ändra sin policy. En bra väg in till regeringen är riksdagsledamöterna som tillhör ett regeringsparti. Däremot ska inte Centerpartiet och Liberalerna underskattas eftersom de har ett väldigt stort inflytande som budgetförhandlare.
Det som däremot är väldigt överskattat är att skriva motioner. Många av dem avslås. På sin höjd kan du få ett tillkännagivande från Regeringen om du använder någon i opposition. Och för de som har inflytande i regeringspolitiken blir per automatik avslagna. Däremot är det viktigt att känna till att riksdagsledamöterna utvärderas utifrån antal skrivna motioner och interpellationer, samt hur många debatter då hållit. På så sätt kan en skriven motion om din fråga vara till hjälp för en riksdagsledamot snarare än att den gör så stor inverkan.
Big no no för negativa kampanjer och mejlbombning
Det som fungerar sämst inom politisk påverkan är mejlbombning, där någon har uppmanat flera att mejla en specifik politiker med kritik i en fråga. De hamnar ofta i skräpposten då det blir för många och känns väldigt planerat.
De som försöker bedriva lobbyverksamhet genom negativa kampanjer, genom att skriva och klaga och vara upprörda, blir sällan framgångsrika. Skälet är ofta väldigt mänskligt, politiker vill inte vara en del i negativa sammanhang och tycker det är jobbigt när någon hör av sig och är negativ. Hyresgästföreningen är ett exempel på en organisation som bedriver negativ lobbying så att de till och med får flera politiker emot sig. De har bland annat varit väldigt missnöjda med uppgörelsen om friare hyressättning i nyproduktion och mejlbombat kring det, så nu vill ingen ha med dem att göra. Det hade snarare varit mer framgångsrikt att acceptera nuläget och försöka påverka det för att göra så lite skada som möjligt.
Om man väljer att gå ut med en negativ kampanj, som indirekt porträtterar politiker som dumma, får man vara medveten om att det inte kommer att bygga en långsiktig relation med dem. Möjligtvis kanske företaget eller organisationen stärker sitt varumärke inom medlemskåren och utåt sett, men man tappar samtidigt chansen att vara med och påverka politiskt.
Kontakta oss om ni vill veta mer om lobbying eller behöver hjälp att driva en fråga =)
