Vi hjälper företag med sin närvaro under Almedalsveckan och Järvaveckan. Järvaveckan är en plats, som till skillnad från Almedalsveckan, inte så många företag har upptäckt ännu. Därför finns det större möjlighet att sticka ut och göra något som ger avtryck. Vi lät intervjua Järvaveckans grundare, Ahmed Abdirahman, för att höra hans syn på veckan och hans bästa tips.

Varför startade du Järvaveckan och vad har du för mål med den?

Järvaveckan startades för att skapa medmänskliga möten, att bryta segregationen och för att tala med varandra istället om varandra. De växande trenderna vi ser idag såsom nationalism, faktaförnekelse, främlingsfientlighet och protektionism handlar om ett ”vi” och ”de.”

Ett av målen är att skapa goda förutsättningar så att människor som idag betraktas i ”utanförskap” blir en del av gemenskapen. Sveriges förorter är rika på mångfald, engagemang och vilja men vi saknar strukturer, ekonomisk makt och övriga verktyg för att bilda opinion. Arbetslösheten, bostadsbristen, låg utbildning och låg valdeltagande är några av faktorerna som måste vändas för att frigöra talanger, tillväxt och för att skapa ett jämlikt samhälle. Segregation slår hård mot medmänniskor men den hämnar även Sveriges tillväxt.

 

Vad får företag ut av att vara på Järvaveckan?

Engagerade medarbetare – det råder kompetensbrist idag och många väljer företag inte för att leva från lön till lön men för att göra skillnad. Ett deltagande på Järvaveckan är första steget i rätt riktning.

Rekryteringsmöjlighet – det finns många dolda talanger i förorten och många potentiella kunder. Den som kan kommunicera med denna rika mångfald kommer ligga i framkanten inför den pågående globaleringen. Nästan 1,9 miljoner svenskar är utrikesfödda redan idag – och här har vi inte räknat med deras barn som är födda i Sverige.

 

Vad skiljer Järvaveckan från Almedalsveckan?

Det skiljer en del men vi har också en del gemensamt. På ena sidan av Spånga IP där Järvaveckan hålls ligger Spånga, ett lokalt samhälle där de flesta äger sitt hem/lägenhet, båda föräldrarna arbetar i högre andel, 90 procent röstar, de flesta har svensk bakgrund, skolorna presterar bättre. På andra sidan ligger Tensta, hem till första och andra generation svenskar från världens alla hörn. Arbetslösheten är högre, valdeltagande lägre, skolorna halkar efter och kriminalitet har stark inverkan på vardagen. Den osynliga gränsen är tydlig. Vi har valt att placera oss här för att bygga broar mellan dessa världar. Det finns många områden som Spånga och Tensta i vårt land. Systemet upprepar sig i det lilla som i det stora – storstad och landsbygden är bara ett annat exempel. Sedan är det lätt att ta till sig till Järvaveckan från hela landet och det är billigt att medverka. Genom sin närvaro som organisation, myndighet, företag eller som privatperson bidrar man till att bryta segregationen. Social hållbarhet blir inte bara ett ord eller symbol, utan en handling.

 

Tror du att Järvaveckan kommer att ta över Almedalsveckan, eller spela ut dess betydelse?

Vi tävlar inte med Almedalen. Vi försöker göra så bra som möjligt så att vi lever efter våra mål och värderingar precis som Almedalen. Att det finns flera mötesplatser för vår demokrati är viktigt. Att jämföra oss är inte rättvist – vi står för mångfalden vare sig det uttrycker sig i sexuell läggning, religion, etnicitet eller form av mötesplats.

 

Tror du att Almedalsveckan och Järvaveckan kan samarbeta på något sätt, i så fall hur?

Vi samarbetar med Almedalen redan. Jag var med i panel med deras företrädare på Almedalen 2018. Vi har bjudit in de sedan vi startade Järvaveckan. Och vi ser framemot att hitta olika sätt att samarbeta i en tid då demokratin hotas och polariseringen ökar.

 

Vilka är dina fem bästa tips för medverkan på Järvaveckan?
  1. Börja planeringen tidigt!
  2. Gör inte ett projekt av er medverkan utan planera att ni ska vara med de kommande tre åren minst. Folk är trötta på projekt och ”whitewashing”
  3. Få med mångfald i er medverkan, ta vara på alla i organisationen eller företaget
  4. Skapa aktiviteter, dela inte bara ut massa papper eller håll långa föreläsningar – var kreativa och roliga. Alla tar till sig information på olika sätt – hylla mångfalden av intelligenser
  5. Erbjud möjligheter – jobb, praktik, samverkan.