Viggo Hangård är 18 år och går på Täbys Enskilda gymnasium. Med jämna mellanrum träffas vi och reflekterar kring ett ämne. Denna gång handlar det om politik och ungdomars syn på politiska frågor, partiledare och partiernas kommunikation.
Hade politiken sett annorlunda ut om ungdomar hade fått rösta? Kanske skulle den vara mer framtidsfokuserad och innehålla fler extrema förslag. Handla om frågor kring klimat och utbildning. Äldrevården, ROT-avdrag och liknande skulle kanske få stryka på foten däremot. Ungdomarna i Viggos krets vill gärna se en sänkt rösträttsålder till 16 år. ”På gymnasiet känner man sig vuxen, får man då inte vara med och rösta känns det inte som man får vara med i samhället på riktigt.”
Många ungdomar anser att det är svårt att vara med och påverka och känner att de flesta partier ändå rör sig åt samma håll. Samtidigt känner många ett större ansvar att engagera sig och hänga med mer i debatten nu när Sverigedemokraterna har blivit det största partiet. Det känns enligt dem moraliskt fel då ungdomar är mer globaliserade idag och har större kunskap om mänskliga rättigheter än tidigare generationer.
Klimatet och migrationsfrågor engagerar ungdomarna
Många av ungdomarna känner rädsla inför att allt kommer gå åt helvete när det gäller klimatet. De känner att politiken är den enda vägen för att göra något åt klimathotet om man inte vill donera stora summor till välgörenhetsorganisationer. Därför finns en stor frustration av att det inte händer så mycket. Många är väldigt trötta på vuxna och politiker och vill se en politisk reform där ungdomar får mer politiskt inflytande. Frustrationen har även givit upphov till en humorkultur som ger distans till apokalypsen. Ungdomarna skämtar om klimatkrisen för att orka överleva, vilket kan anses ganska tragiskt.
Det finns även lite av en trend bland ungdomar att tycka klimatet är viktigt, eftersom det ofta är associerat med häftiga evenemang, omtalat av kändisar, uppträdanden på Greta Tunbergs Fridays For Future, med mera.
I migrationsdebatten ligger fokus bland ungdomar inte längre på invandringen utan hur de nyanlända benämns och hanteras. Många känner sig trötta på olika benämningar som grupperar utsatta människor och att de endast framställs som en siffra i media, vilket blir inhumant. Många av de nyanlända kommer att bli ungdomarnas klasskamrater i skolan, vilket gör att de får en starkare koppling till människorna. Vuxenpartierna känns väldigt okänsliga i dessa frågor. Det gör att det blir en stark dissonans mellan alla som är i nöd och politikerna som talar om att integration går först. I sig är det inga dåliga budskap, men det känns som gammal skåpmat.
Donald Trump skapar engagemang för internationell politik
Näst efter Sverige intresserar sig ungdomar för politiken i USA och EU-frågor hamnar på en tredje plats. Donald Trump är den stora bidragsfaktorn till det stora intresset. Han är rolig att göra narr av, vilket många gärna gör, samt att det känns världsomvälvande när det händer något i USA. Det blir en känsla av att man nästan måste följa det. Viggo tror att skolan skulle kunna få ungdomar att bli mer intresserade för andra länders politik genom samhällskunskapen. EU-frågorna intresserar ett fåtal, men det är mest utifrån olika föreläsningar i skolan. Han känner ingen som självmant intresserat sig för EU.
Ungdomarna vill bli inkluderade och mötas på sina plattformar
Medierna har blivit bättre på att bjuda in ungdomspartierna till sina debatter och sätta dem i rampljuset. Däremot skulle även politiker behöva bli bättre på det. Ungdomskontraktet som några politiker skrev på under en Almedalsvecka gav en skön känsla av att politikerna äntligen tog ungdomarna på allvar. Det gick ut på att ta in fler ungdomar i paneler och även ta in ungdomsperspektivet i partiprogrammet. Vissa partiledare lyckades bra med att hålla löftet, bland annat var Annie Lööf duktig på att prata om och med ungdomar under Almedalsveckan, och många nämner därför henne som en imponerande kvinna.
Att tala direkt till ungdomarna skulle hjälpa. Att låta partiledarna åka ut i skolor och prata för att sätta sig in i ungdomarnas vardag. Att de har koll på ungdomarnas intressen, frågeställningar och vilka de ser upp till. Annie Lööf och Ebba Busch var exempelvis bra på att använda influencers under förra valet. Det gjorde att flera ungdomar kunde känna en koppling till dem eftersom de ”känner” influencern så väl.
Det finns utrymme för fler politiker att vara lite djärvare och roligare, exempelvis genom att spela in en rolig film på sociala medier. Det gör dem mer mänskliga och att man minns dem på ett annat sätt. Partiledarna skulle exempelvis kunna använda Tiktok och Instagramfilter och posta vissa saker med glimten i ögat. Det blir lätt alldeles för kostymklätt och inte så intressant annars.
Pajkastning inom politiken tycker ungdomarna är roligt. Dock får det inte ske för ofta så att det uppfattas som ett krig, men när det väl görs så gå all in. De vill även gärna se en roast politiker emellan.
Några få politiker lyckas nå ut
De ungdomarna lyssnar på mest bland politiker är partiledarna och vissa som har riktat in sig på ungdomar. Politikerna som syns i media blir som kändisar som de vill lyssna på. Hanif Bali är ett sådant exempel, även om han fått lite bakslag. Han jobbar upp sitt förtroende hos många ungdomar och blivit en viktig ikon för dem. Han är djärv och vågar mycket och breddar spelplanen, oavsett om man gillar hans åsikter eller inte.
Annika Strandhäll är ett annat exempel. Hon har varit cool på Twitter och tagit kontakt och pratat i trådar med ungdomar som har politiskt inflytande. Även om alla inte tycker som henne, så sätter hon sig in i ungdomarnas frågor och är inte rädd för att kommentera på deras funderingar.
Annie Lööf tog stark ställning mot Sverigedemokraterna. Det blev enkelt att prata om och enkelt att citera. Det kändes skönt att veta var man hade henne och partiet och veta vad de tyckte i en specifik fråga. Så fort Jimmie Åkesson diskuteras bland ungdomarna är det mycket tal om rasiststämpeln.
Politiska ungdomsförbund bör ges mer utrymme
Det finns många ungdomar med hjärtefrågor men som inte orkar engagera sig politiskt. Är man intresserad politiskt lyssnar man dock ofta på ungdomsförbunden. De som engagerar sig i politiken är ofta de som har engagerat sig i elevkårerna i skolan. Där får de kunskap hur styrelsearbete och årsmöten går till, vilket gör att det blir en naturlig övergång.
Värvning av ungdomar fungerar även bra när ungdomspartierna kommer till skolan och berättar om vilka de är. Däremot är det få ungdomar som blir direkt approcherade av heltidspolitiker. Genom att ha med en vuxenrepresentant som lyssnar och försöker förstå skulle det bli lättare att rekrytera ungdomarna till moderpartiet sen. Det upplevs nämligen som en väldigt stor distans mellan ungdomspartierna och vuxenpartierna. Det gör att det skapas ett hinder för ungdomarna som har ett politiskt intresse, eftersom de ändå inte tror att de tas på allvar. Om de vuxna skulle erkänna ungdomars problem och uppmärksamma ungdomspartierna i högre utsträckning skulle kanske fler engagera sig. När det känns som att ungdomarna inte blir tagna på allvar, gör ungdomspartierna allt mer extrema utspel för att bli uppmärksammade, vilket skrämmer bort en del.
Utöka medlemsvärvningen till även Youtube och Instagram
Samtidigt som ungdomarna är lättrörliga och påverkas utifrån vilka olika frågor som är intressanta inför varje val, tenderar de som väl har engagerat sig i ett ungdomsparti att bli kvar.
Förutom värvning i skolorna eller via ungdomsförbunden, blir vissa ungdomar även engagerade via Twitter där de följer olika partier och favoritpolitiker, samt genom de olika valkompasserna som görs inför varje valår. Något som inte görs i så stor utsträckning men som skulle kunna vara lyckosamt för att nå ungdomarna är att kommunicera politiken via Youtube. Även Instagram, där ungdomspartierna skulle kunna ha ett konto som innehåller all uppstartsinformation om hur man blir medlem, när nästa möte är och i vilka frågor man kan engagera sig. Det gäller att hålla kommunikationen kort och koncis. En visualisering med tre punkter på varför man ska rösta på partiet eller bli medlem, och sedan rikta annonser med budskapet mot ungdomar.
De fem viktigaste sakerna för att engagera ungdomar politiskt
- Intressera dig för ungdomsfrågor. Det gör att ungdomarna känner sig sedda och kan relatera till dig.
- Kom ihåg saklighet i tal och debatter. Prata inte om vilka ni är och vad som har hänt utan istället hur ni vill föra Sverige framåt. Många ungdomar känner att talen förlorar sitt faktiska värde om de inte bygger på statistiska underlag som kan visas upp. Sen behövs även en bra blandning av slagkraftiga citat och bra argumentation.
- Var djärv. Använd inte pajkastning hela tiden, men när det väl händer så gå all in. Vi vill att de vuxna ska tala med vårt språk, mer ungdomsinriktat liknande ”Du är cancelled” (utesluten ur gemenskapen), det skulle vara så kul och gå hem bra.
- Håll koll på popkultur och vad som händer bland ungdomar. Infiltrera dig bland ungdomarna likt Orakel PR för att ta reda på vad som händer.
- Lyft viktiga ungdomar till stjärnposition, exempelvis Greta Tunberg och Malala. Det vore även häftigt att se partiledarna lyfta ordföranden från ungdomspartierna. Då känns det som att de vuxna har koll på vad som händer.
